Nolasjön: Jämtska för "Norr om sjön" omfattar de byar som ligger norr om Landösjön, dvs Landön, Kittelberget, Rismon, Brattmon, Tjärnåsen, Enarsvedjan, Fiskviken, Anvågen, Trången, Vejmon och Rönnöfors.

 

Landön

Landön


Landön är belägen vid länsväg 340 (Fiskevägen) mellan Krokom och Valsjöbyn.
I Landön bor cirka 200 personer och här finns bland annat fiskodling och dansbana. Landön är centralort för området norr om Landösjön (Nola sjön).
I Landöns IF's regi dras varje år ett långt skidspår upp som komplement till byns elljusspår som ligger i anslutning till tennisbanan. Det långa spåret brukar vara väldigt snösäkert, de flesta år kan man åka skidor från november till april, vissa år så tidigt som oktober. Landöns IF anordade tidigare skid- och löpartävlingar, till
exempel Landöloppet och Landörennet, dessa är numera nerlagda.
Landön är ett av de tidigast omtalade ortnamnen i Offerdal. Redan år 1315 nämns landogs afrad. Runt år 1470 omtalas Peder i Landog.

 

Landösjön foto:Catarina Andersson

 

Fiske
Fisket i Landösjön är populärt både sommar och vinter, då det mestadels är röding som nappar. Landön ligger efter Fiskevägen, väg 340, som för från Krokom till Namsos i Norge.
De nuvarande svenska sportfiskerekorden för röding och kanadaröding är tagna i Landösjön. För dig som vill fiska finns båtar att hyra på flera ställen runt sjön, likaså finns möjlighet att köpa fiskekort på flera ställen. Ha koll på Landösjön fvos hemsida för aktuell information.

 

 Fler bilder

 


karin svelander och nils erik nilsson LandönKarin (Svelander) Nilsson och Nils-Erik Nilsson i Olden.
De gifte sig och bosatte sig i Landön.
Bilden tagen i Olden, gissningsvis på Frankrikegården.

Nils Erik var en av dom första som hade bil i Landön, en fyrcylindrig Berlinerelva.
Källa: Steve Söderbom

 

 

musikaliska damer  LandönTvå musikaliska damer i Landön. Någon som vet mer om detta fotot?
Källa: Steve Söderbom

 

 

nils erik nilsson LandonBeväringen Nils-Erik Nilsson från Landön.
Källa: Steve Söderbom

 

 

 

Enarsvedjan

Enarsvedjan började bebyggas år 1827. Byns marker tillhörde då byn Lien, söder om Landösjön. Under 1700-talet hade en man från Aspås vid namn Enar svedjat en fäbodvall som låg ungefär mitt i den nuvarande byn. I början på 1800-talet byggdes bäckasågen, som var en s.k. ramsåg med såglina och kätting från Rönnöfors bruk. År 1876 byggdes den första fasta skolan i Enarsvedjan. Fram till år 1923 då allmän väg byggdes till Enarsvedjan skedde kommunikationerna med kyrkbygden i Offerdal till stor del med båt över Landösjön från bryggan vid Pinsviken till Lien längs den s.k. kyrkvägen. En kort tid fanns allmän ångbåtstrafik på Landösjön.Elektricitet kom till byn först år 1953.

 

Fiskviken

Fiskviken nås via en avstickare från vägen mellan Rönnöfors och Landön.

 

greta gabriel krantz CG 
Greta o Gabriel Krantz. Greta föddes i Fiskviken. Vet du mer? Maila Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Källa: Carin Gunnarsson

 

Trången

Trången ligger norr om Landösjön, mellan Vejmon och Enarsvedjan.

christer norling Trangen
Finbesök i Trången
Foto: Christer Norling

 

Rönnöfors

Rönnöfors (tidigare Rönnön eller Rännön) är högt belägen med utsikt över Offerdalsfjällen, vid Landösjöns västra ände och kan sägas vara centralort för norra Offerdal. Samiska bosättningar finns i närbelägna Jänsmässholmen och Frankrikegården.

Järnbrukets ruin står tyst och stilla. Det är en spännande och vacker rastplats vid Landösjöns norra ände. Centrum i dagens Rönnöfors ligger norr om älven. Där lyser den gula tegelkyrkan. Gästgivargården tronar på byns backkrön, skolan gömmer sig i en stilla, men högst aktiv vrå. Runt omkring ligger bostadshusen, många med utsikt över skogar, sjöar och fjäll.

En vacker och kulturminnesvärd vandring är att gå slingan vid älven för att se det nya kraftverket, som väl anpassats till miljön runt vattnet. Här finns också Järnbruksmuséet och den gamla brovaktarstugan, vackert belägen nere vid älven.

Rönnöfors, Offerdal
Rönnöfors, utsikt från Rönnögården mot Rönnösjön och Oldklumpen
Foto: Erik Lindé
 

Rönnöfors, utsikt från Rönnögården mot Rönnösjön och Oldklumpen Historia

Rännön har fått sitt namn från Rännögssjön (Rönnösjön). Byns historia har präglats av bergsbruket. Rännön ägdes från början av de olika bolag som bedrev gruvdrift i Gruvfjället vid närbelägna Olden. Nybygget Rännön omnämns första gången i mitten på 1700-talet. En av byns första nybyggare var Anders Pärsson från Kall, kallad Rännökskalln, som bytte sitt hemman i Kall mot Gustaf- och Carlbergs Kopperverks mark i Rännön.

Myrarna i gränslandet mot Offerdalsfjällen innehåller så kallade myrmalm som under lång tid har använts för järnframställning. I början på 1800-talet började denna järnframställning att industrialiseras, först i Åflo och därefter i Rännön. Vid Örnstolån nordväst om Rännön öppnades i början på 1800-talet en järnmalmsgruva. Den mellan Rönnösjön och Landösjön belägna forsen, Rönnöforsen, gav namn till det järnbruk som började uppföras år 1845 av bergsingenjören Karl Ferdinand de Ron från Åflohammars bruk i Åflo. Stångjärnshammare, masugn, herrgårdsbyggnad, kontorsbyggnader och magasin uppfördes vid forsen, liksom torpställen,skola och bruks kapell.

Rönnöfors bruk tog huvudsakligen sin malm från Örnstolgruvan, men även från Grötomsgruvan i Kall och från myrarna runt Rännön. Malmen användes för att gjuta bland annat hushållsredskap, spiselhällar och järnkaminer. Smidda järnprodukter tillverkades främst i Åflo och Långforsen, bland annat yxor, spik och plogar. Driften pågick med olika ägare fram till 1872, bland annat av brukspatronerna Oldenburg, Thomée och Hammar. Därefter bedrevs endast tidvis bruksrörelse. Bruket såldes senare till Heffners trävarubolag och därefter till Wifstavarfs AB . År 1926 revs delar av bruket, men lämningar finns fortfarande kvar. Masugnen i Rönnöfors är en av Sveriges få bevarade mulltimmersmasugnar.

Under brukstiden ökade Rännöns befolkning betydligt. År 1884 byggdes allmän väg mellan Kaxås och Rönnöfors. Under 1900-talet anlades bland annat en slalombacke vid pensionat Rönnögården. Mellan åren 1925 och1984 var Rönnöfors ett eget kyrkobokföringsdistrikt (kbfd) inom Offerdals församling.

Rönnöfors kyrka

Behovet av en kyrka i Rönnön uppstod runt år 1830 i takt med att nybyggena i västra Offerdal ökade. I samband med att Rönnöfors bruk utökades växte behovet ytterligare och 1862 invigdes ett bönehus som senare blev ett kapell. I detta kapell hölls gudstjänster sex gånger per år. Den förste komministern anställdes år 1920 och 1923 flyttade han in i prästgården. Från och med år 1925 kunde begravningar hållas. År 1941 brann kapellet ned. Ett nytt församlingshus invigdes år 1945 och den nya Rönnöfors kyrka blev invigd 1954. Kyrkans historia är också de kyrkliga kämparnas historia. Läsningen om alla sammanträden, bordläggningar och uteblivna åtgärder visar en okuvlig seghet genom ett århundrande.

Kyrkan är placerad på den plats där kapellet tidigare lågt, högt på en kulle med utsikt över Landösjön. Kyrkan är uppförd av gult tegel och har ett mittskepp och två lägre sidoskepp. Kyrkan har ett torn i väster och en sakristia i norr. Taket är av sadeltyp. Interiört är kyrkan sparsamt inredd och dekorerad. Det finns bland annat fönster med glasmålningar som har bevarats från det tidigare kapellet.

Länsstyrelsen har uttalat att "kyrkan är en mycket tydlig exponent för efterkrigstidens arkitekturströmning, då traditionella former, materialverkan, hantverksmässighet och en robustare karaktär betonades". Riksantikvarieämbetet beslutade 2002 att kyrkan ska omfattas av länsstyrelsens tillståndsprövning, bland annat eftesom kyrkans tillkomst är en del i en historisk kontinuitet.

Näringsliv

I Rönnöfors finns en mindre kraftstation i Rönnöforsen tillhörig Jämtkraft AB. Stationen, som invigdes år 2000, är byggd i anslutning till en regleringsdamm som funnits sedan 1950-talet. Det är ett av Jämtkrafts mindre vattenkraftverk och producerar ca 14.000.000 kWh el.

Strax utanför Rönnöfors finns ett stenbrott där den berömda Offerdalsskiffern bryts av Skifferbolaget AB. Stenbrottet startade år 1949 och är i dag en viktig arbetsgivare i området.

Jord- och skogsbrukets roll i Rönnöfors har liksom i många andra orter i Jämtland minskat under senare år.

 

ronnofors utsikt
Många av husen och gårdarna i Rönnöfors
kan njuta av en fantastisk utsikt!

Foto: Jenni Andersson