Till Kaxåsbygden räknas byarna Kaxås, Åflo, Vågen, Önet, Stocke och Vallen, och här bor totalt drygt 300 personer. På sommaren, när fritidshusens ägare återvänder till gårdarna och stugorna, ökar invånarantalet. Man vill gärna bli fler året-runt-boende, vilket har resulterat i det omskrivna Projekt Kaxås, vilket man kan läsa mer om genom att klicka på länken.

 

Kaxås

Övre Kaxås sluttningar foto: LG Hjalmarsson(jämtska: Kax'n)
Sammanfattning: Jordbruk med mjölk- eller köttproduktion. Småföretagare bl a livsmedelsbutik, bensinstation, bageri, turistföretag, taxi m fl.

Kaxås är en otroligt vacker by, med sluttningarna mot Övre Kaxås, Hällsjön, Hällberget och längre bort den majestätiska Åreskutan som en ständig följeslagare.


Byalaget och bygdegårdsföreningen driver en stor bygdegård mitt i Kaxås med utsikt över Hällsjön samt sommarfestplatsen Svea Park vid Hällsjöns strand. Storslagna utsikter och vyer, där kanske en av vandringslederna upp till Hällbergets topp är en av de mest besökta. Skogsområden med rikt djur- och fågelliv. Fina bär- och svampmarker. Fiske i sjö och strömmande vatten. Bra miljöer för rekreation och återhämtning. Skoterleder.
I Kaxås möts länsväg Z 677 och länsväg Z 671.

Vy från KaxåsHistoria
Byn har en lång historia. En 8.000 år gammal spjutspets hittades i en myr vid Trolltjärnsbäcken väster om bygdegården år 1881, på gränsen till Åflo (Offerdalsspetsen). En kopia av spetsen finns att betrakta på bygdegården. Originalet återfinns på Historiska Muséet i Stockholm.
Byn har haft en bofast befolkning sedan runt år 1000. På sluttningarna ner mot Hällsjön odlades jorden upp. I mitten på 1300-talet drabbades socknen hårt av digerdöden. Enligt sägen bosatte sig en man vid namn Sjul i byn.
Byn omnämns första gången år 1472, då Erik och Niklis j kaxaas omtalas. Kaxås var en av de stora jordbruksbyarna i Offerdal. På 1500-talet var Kaxås den by i Offerdal som hade flest gårdar (åtta bondgårdar). Ett stort antal lador på Kaxbackens sluttningar vittnar om jordbruksnäringens historiska betydelse. Ladriket i Kaxås är en del av det kulturhistoriska riksobjektet Offerdalsbygden. Laga skifte ägde rum i Kaxås år 1834. Runt byn finns ett flertal fäbodar, bl.a. Hällängsbodarna, Svedbodarna, Andersbodarna och JakobPers-bodarna.
Under 1800- och 1900-talen växte Kaxås fram till att bli en centralort i västra Offerdal. År 1854 fick bonden Olof Sundqvist tillstånd av sockenstämman att öppna byns första lanthandel. Året därefter fick han även tillstånd att sälja apoteksvaror i socknen. Sedermera öppnade sonen Per Sundqvist en lanthandel i grannbyn Änge och sonen Erik Sundqvist en spannmålsbank i Hällänge. Under de följande åren startades flera nya affärer i Kaxås, Önet och Åflo och i mitten på 1880-talet fanns 15 lanthandlare i Offerdals socken. År 1920 öppnade konsumentkooperationen en butik i Kaxås, vilken stängdes år 1977. Av de tre affärer som fanns i Kaxås på 1960-talet finns i dag bara en kvar.
Kaxås folkskolaI början på 1900-talet byggdes bl.a. ett tegelbruk vid Trolltjärnen och ett mejeri vid Mattisbäcken på gränsen till Åflo. I mitten på 1900-talet växte en villabebyggelse fram i ortens centrum, i anslutning till affärerna, postkontoret, bensinstationerna och Kaxås skola. I takt med att landsvägsnätet förbättrades började Olle Sundqvists bussbolag trafikera sträckan Östersund-Kaxås-Frankrikegården. År 1920 startade dans-, bio- och samlingslokalen Centralen Kaxås av Magnus Larsson Åström. År 1939 byggdes Kaxås Hembageri av bagerskan Kristina Reppe. Café och gästgiveri fanns under första delen av 1900-talet. Postkontor och bankfilialer fanns i byn fram till 1970-talet.

Näringsliv
Kaxåsbygdens näringsliv domineras fortfarande av jordbruket och i viss mån skogsbruket.  I området finns många småföretagare, vilket möjliggjorts av den utbygnad av fiber som gjorts och som erbjuder bredband till en stor del av fastigheterna. Servicenäringarna har minskat i omfattning i takt med att befolkningen har minskat, men byn har behållit sin ställning som centrum för västra Offerdal. I Kaxås finns i dag ett antal småföretagare, bland annat en livsmedelsaffär, en bensinstation, m.m. Kaxås byalag driver byns campingplats i Åflohammar.

Kulturliv
Kaxås Bygdegård byggdes på 1950-talet och har under årens lopp spelat en central roll i bygdens kulturliv. I Kaxås finns även en folkpark, Svea Park, som drivs av bygdegårdsföreningen.
Närradiostationen Radio Krokom har sina sändningar från Kaxås. Radio Krokom drivs av Krokomsbygdens kulturella radioförening. Sändningarna startades år 2004.
Kaxås baptistförsamling, Kaxås Betania, bildades år 1910. Det första dopet hölls i Hällsjön redan år 1909. Baptistkapellet är beläget i centrala Kaxås och rymmer idag en butik med  bland annat inredning, damkläder och presenter. Här ordnas flera olika sociala arrangemang och aktiviteter och kapellet har blivit en populär samlingsplats.
År 1883 bildades IOGT-logen 374 Dahlia i Kaxås.

Kända personer med anknytning till Kaxås
Maths O Sundqvist
Dan Olofsson

 
Fler bilder

Skolavslutning Kaxås Skolavslutning Kaxås Skola

Från vänster, Alva Lindholm, Gittan Karlsson, Britt Ellly Andersson, Inger Jonsson, Birgit Zimmerman, Astrid Byber, Linette Mickelsson, Inger Eriksson, Christine Lindman, BIrgitta Söderström, AnnChristine Magnusson, Sara Jonsson

Sittande:
Allan Larsson, Conny Källman, Willy Simonsson  (något osäkert)

Årtal?

Någon som vet mer om bilden?
Maila Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

  

 

Söndagsskola i Kapellet i Kaxås
Söndagsskola i Kapellet i Kaxås

Längst bak från vänster: Gunnel Bagerska , Vivianne, Maj Johansson,
Nästa rad från vänster
Robert Hammargren, Lennart Bång, Kjell Söderström, Kerstin Lycke, Inger Eriksson
Nästa rad från vänster, Gun Edman,Birgit Zimmerman, Berit Hammargren, Birgitta
Söderström, Marianne Ottersgård, Britt Marie Erixon, Karin Eiremo
Främsta raden, Monika Widegren, MajBritt H,ammargren Linette Mickelsson, Britt Elly Andersson, Anita Eiremo, Gun Önegård, Gittan Karlsson, Alva Lindholm, Sara Jonsson
(Några namn är osäkra, maila gärna Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. om du vet mer!)

 

Åflo foto: Birgitta FairweatherByn är belägen på Åflobackens syd- och västsluttningar vid Nästån och dess mynning i Hällsjön. Åflo är en gammal jordbruksbygd med ett flertal fortfarande levande bondgårdar. Till Åflo brukar även byarna Åflohammar, Vågen, Holmsved och Petersburg räknas.  Vyn från Övre Åflo över Hällsjön och Hällberget kan vara den mest kända bilden av Offerdalsbygden.

Historia
Vid Trolltjärnen, på gränsen mellan Åflo och Kaxås, hittades år 1881 en spets av ben. Offerdalsspetsen, som är 8000 år gammal, är det nordligaste fyndet från den äldre stenåldern och det äldsta föremålet som tillverkats i Jämtland. År 1886 hittades i Åflo en myrjärnstacka och en oval spännbuckla från >bronsåldern.
Från runt år 1000 finns en bofast befolkning i Åflo. Byn har enligt folksägen fått sitt namn av att den förste som bosatte sig i byn efter digerdöden, Tor, kom dit när "ån var i flo", det vill säga när Nästån hade högt vattenstånd. Åflo har gett namn åt socknen Offerdal, som från början hette Afflodal. Åflo omtalas första gången år 1410, då en thörkil i aflo var åbo i byn. Den del av byn som i dag kallas Säter omtalas år 1420 då en niclis j saetrom nämns.
År 1582 var omkring 500 personer bosatta i Offerdals socken. I början av 1600-talet hade Offerdal näst flest byar i Jämtland. Det fanns 33 byar och 87 gårdar. Socknens största byar var Kaxås och Åflo. Åflo var under lång tid en av de viktigaste byarna i Offerdal, inte minst på grund av de gynnsamma jordbruksförhållandena på sluttningarna ner mot Nästån och Hällsjön.

Åflo KvarnI byn fanns bland annat Åflohammars järnbruk. Bruket startade sin verksamhet år 1840. År 1844 blev bergsingenjören Karl Ferdinand de Ron chef. År 1847 uppfördes en herrgård samt bostäder åt smeder, drängar och körkarlar. Efter det att bruksverksamheten upphörde var Åflohammar först länsmannabostad och sedan ålderdomshem och senare hotell. Byns första affär öppnades år 1869. Den gamla vattenkvarnen, Åflo kvarn, finns fortfarande att beskåda. Ett tegelbruk fanns vid Trolltjärnen. Vid Mattisbäcken låg i början på 1900-talet Åflo mejeri.

En småskola fanns under 1800-talet och 1900-talets början i gården Säter. Åflo folkskola fick senare namnet Kaxås skola. Gården Säter var tidigare kaptensboställe.

En bagarstuga (bryggstu) från Rengården i Åflo finns numera på Skansen i Stockholm. De flesta bondgårdar i Offerdal har en bryggstu. Dessa bagarstugor användes till att baka tunnbröd, men användes långt in på andra hälften av 1900-talet även som sommarbostad. Man flyttade ut till bagarstugan i början av juni och flyttade in till bondgårdens huvudbyggnad efter skördeperiodens slut i början av oktober.

 

Önet

LappNils-torpet foto:Åsa Bornström Högström(jämtska: Aurn)
Byn omnämns första gången år 1420 då en lauris j owdene, dvs. Lars i Önet, bevittnade en överlåtelsehandling. Namnet Önet betyder ursprungligen att något är eller har blivit öde. Detta namn finns på flera håll i Jämtland ochTröndelag. Antagligen är namnet ett minne från digerdödens härjningar i Offerdal efter 1300-talets mitt.

Övre Önet är högt beläget med utsikt mot bl.a. Hällberget. I byn finns flera välbevarade bondgårdar. Två av Offerdals tre byggnadsminnen finns i övre Önet: Ol-Jons-gården (Offerdals-Önet 1:14) och gården Offerdals-Önet 3:12. Ol-Jons-gårdens alla tio hus är från första hälften av 1800-talet och väl bevarade.

Den kände Jämtlandsspelmannen Lapp-Nils var under sin levnad bosatt på det s.k. Lapp-Nils-torpet, en kilometer norr om Önet.