Bångåsen Foto: Jenni AnderssonBångåsen ligger vid Mussjön och präglas av jordbruksnäringen. Bångåsen omtalas första gången år 1420 då en olaff j bungasom uppträder som vittnesman. Redan år 1346 omtalas Öndarus Bunge, vars släkt tros ha gett byn dess namn. Även byn Bäcken förekommer första gången år 1420, då en joan widh bek uppträder som vittne vid en förrättning. Grötom omtalas första gången i mitten på 1500-talet som Gröteme, vilket betyder platsen där det är stenigt. Gölikläppen omnämns år 1568 som Golugklep.

Tidigare har det funnits bl.a. livsmedelsaffärer och skola i Bångåsbygden. Bångåsens gamla skola är i dag en samlingslokal i byn, som även hyrs ut. I början av 1900-talet var Bångaryd en i Offerdal känd dansbana.

Bångåsen är vackert beläget med fantastiska vyer över både Hällberget och Almåsaberget samt Mussjön och vidsträckta åker- och betesmarker.

 

Bäcken

Bäcken ligger vackert mellan Änge och Bångåsen.
Här nedan hittar ni ett stycke historia, sammanställt av Bångåsbygdens byalag. 


Bäcken
Även tidigare nämnts och stavats Beek, Bekken.  Namnet troligtvis uppkommit av den bäck som rinner från Almåsatjärnen till Mussjön och som delar byarna Bäcken- Ekeberg . Bäcken även kallad Stockbäcken på gamla kartor. Efter bäcken fanns ett flertal såg och kvarnar som var igång höst och vår, dessa ägdes av bönderna i byarna däromkring.
Från en släkttavla som Karl Nykvist gjort på 1950-talet, kan man läsa från den förste Joan widh Bek född c:a år 1380, nämnd i en handling 1420. Vidare fram till Moses Andersson Lund och vidare till år 1954.
I Bäcken bor idag 21 personer. Vid Folkräkningen år 1860 bodde i byn 51 personer .

Några torpare som bodde i Bäcken
Johan Planta född 1701, gift med Agnis Jöransdotter. Familjen bodde troligtvis på det ställe som senare kallats"Plantsickenbuan", mellan Östgården och Bäcken .
Hästjägaren Jöns Bäckström född 1779 i w-län,död vid 45 års ålder. Gift I med sara Engelbrektsdotter född 1775 i Torp. Gift II med Karin Andersdotter född 1781 i Bäcken.
Snickaren Olof Eriksson född 1864-05-11, gift med Anna Kristina Johansdotter född 1874-04-08.
De två senaste torparna hade stora barnkullar. Efter deras torp kan man idag se lämningar i form av stenar.Torpen äro markerade med skyltar och information om de som bodde där.

Gamla byggnader i Bäcken
Byarna Grötom, Bäcken och Ekeberg är så rika på gamla hus att området norr om Mussjön är ett kärnområde inom det stora riksobjektet. Då är byarna märkliga. För att riktigt visa hur.många gamla hus som finns kvar på gårdarna följer här en förteckning som finns i utredningen över hus i Bäcken;
Krokoms kommun, Kulturhistorisk utredning 24, Jämtlands läns museum. I detta häfte finns praktiskt taget alla kulturhus i Krokom beskrivna.
Bäcken 1:15 Ryttarhärbre.
Bäcken 1:6 Bryggstuga/ dubbelbod 1800-talets första hälft, kornlada 1880-talet, lada torv lada.
Bäcken 1:7 Bastu 1800-talets första hälft, kornlada 1800- talets andra häl f t ,härbre 1800-talets första hälft ,lada/spånhus ,5 lador .
Bäcken 1:8 Frarnkarnrnarstuga i två våningar från c :a 1800, dubbelbod c:a 1800 ,källare 1844.Härbre 1700-tal,härbre c:a 1800.Kornlada från 1800-talets första hälft . Bevarad tröskvandring,bastu c:a 1850, smedja c:a 1850 , torvlada 1837.
Bäcken 1:25 Enkelstuga i två våningar med schablon och stänkrnålningar,bryggstuga från 1800-talets början , dubbelbod , källare , två härbren, bastu ,källare. Alla från 1800-talets första hälft.
(Källa: Offerdal- Sevärt i Krokorns komun 7. 1991.)

 Händelser som berört byn Bäcken
Utgrävning och sänkning av Mussjön. Ett arbete som påbörjades år 1844.Bönderna inom Grötom - Bäcken - Ekeberg skulle härigenom få mera odlingsmark. Grävningsarbetet fick bidrag av staten. Avsyning skedde den 13 november 1851, då Kronobetjänt, Lantmätare och tillkallade biträden voro närvarande.

Sammanträde 24 november 1845. Dikning av myrar och källdrag mellan Almåsa - Ekeberg - Bäcken. Berörda parter: Erik Mårtensson , Jonas Mårtensson, Simon Olofsson , Annica Gabrielsdotter alla Almåsa . Olof och Jon Nilsson Ekeberg, Nils och Anders Olofsson Bäcken.

Bäcken den l september 1894. Grustaget nr . 28 i Bäcken. Undertecknad ägare av l 1/2 tunnland , upplåter härmed att under femtio års tid, taga grus från mitt hemman nedanför gården vid myrodlingen belägna gruskullen å en vidd af 370 kvadratmeter enligt utsatta märken , äfvensom rättighet till väg öfver mina ägor ner till sjön, för grusets hämtning. Ersättning en gång för alla 15 kronor , som betalas den l april 1895. Olof Andersson, Bäcken

Sammanträde i Ekebergs Skolhus den 20 mars 1918. Delning av underhållet för berörda parter, av enskilda vägen till byarna Bäcken - söderåsen, samt nylagda vägen från Grötom - Änge.


Några som emigrerade till Amerika från Bäcken med omnejd mellan åren 1869-1887

Ursila Larsdotter Göransson Grundsten född 1837 i Bäcken.
Olof Göransson Grundström foro över till Chicago år 1869.
Simon Jonsson Almåsa född 1854
Hästjägaren Anders Lind Bäcken född 1827, Hustrun Ingeborg " "1825, Barn Olof "" 1855, " Lisbeth "" 1858, Barnbarn Per "" 1877. De foro över år 1879 till Milmesota.
Gunnar Nilsson Bäcken född 1856. Åkte över 1881 till Alexandria Minnesota, biljetten kostade 218,80. Resan gick över England.
Per Nilsson Ekeberg född 1859, Jon Jonsson ". Dom åkte till Minneapolis år 1884 , med skeppet Hero. Biljetten kostade 186,68.
Erik Ersson Zetterlund Bäcken född 1851, åkte över år 1887.


Krigsmansgården Skatterusthållet Bäcken No 1
Länsman Moses Andersson Lund född 1629 i Skellefteå, död 1691-04-14 i Bäcken. Gift med: Sigrid Sundia född 1646 i Selånger, men uppvuxen i Alsen och död i Bäcken 1705-06-08.
Moses Andersson Lund och hans hustru fingo 10 barn. Han forvärvade gården om 4 1/6 tunnland (halva Bäcken) ,genom köp och byte av sitt inköpta hemman i Grötom året 1663.
I en handling år 1667 som är undertecknad av Moses Andersson ländzman pa Kienderåås slåttegods . Finnes "Känneråsen" upptaget som ödhesböle och afradsland(arrendeland").
Moses Andersson betalade afradspengar till Kronan, tiugu och fyra öhren sölf:r myndt.
En garnmal sägen berättar att folk flyttade ut till Känneråsen undan digerdöden på 1350-talet. Idag ar Känneråsen ett samfallt skogsområde. Tidigare var där fädbodar i drift som brukades av en del bönder fran Bäcken.
Året 1685 håller Moses Andersson Lund och hans hustru Sigrid Sundia bröllop i Bäcken, för dottern Helena,född 1665 och officeraren Lars Holmer.
Urban Hjärne har skrivit i en reseskildring,hur hans resesällskap blivit inbjudna till länsman Moses i Bekken som just höll bröllop for sin dotter. "Vi höllo oss lustige dansade och sprungo med prästdöttrarna,bruden och brudkäringarna på det bästa vi kunde". (Källa: Bjorn Espell)
I en Köpehandling ar 1701, läses att Fänriken Lars Holmer och Länsman Borg, köper halva hemmanet om 4 1/3 tunnland. För att sedan år 1703 avsälja 1/2 hemmanet till Jon Pehrsson i Bäcken. Moses Andersson Lund var även forbonde, år 1683 akte han till Levanger marknad med 3 hästar,5 älghudar,6 tunnor malt,rågmjöl m.m. Han kallar sig då Moses Eriksson Bäcken.

Ur En bok om Offerdal del III omnämns nuvarande fastigheten Bäcken 1:8 och länsmannen Moses Andersson Lund, som bodde där under senare delen av 1600-talet. Skatterusthållet Backen No.1 eller Krigsmansgården kallad var troligtvis den första gården i Bäcken. Där voro antagligen flera byggnader. Från gamla lagfartsprotokoll, kan man läsa om köp och ägare av östra resp. västra gården, om vardera 4 1/3 tunnland.  Gården tillhör idag Eleonore och Karl-Ivar Ragnvaldsson. Där finnes sparade garnla handlingar från början av 1600-talet, i original.

1663
Bekännes wij salig Håkan Olofsons barn vedh Becken, och här fullkommelig. witterligen gör att wij aff berådde mode, och slächt tillika goda wenners rådh och goda samtyckio bortbydt wår ratta salige k. föräldrars hemman wedh
nampn Beken om fyra tun!. vtsadhe, till wår granne och länssman Mosses Andersson i så måtto att wij alla syskona tillhopa, som ähre nampnen: Oloff Håkansson, Pedher Håkansson, Måns Håkansson, Joen Håkansson;
noeh Oloff Håkansson och Göligh Håkansdotter, eller hennes målzman Nielss Andersson i Rijsse, att wij ett nöijachtigt hemman i stället igen bekommit hafr, wedh nampn Grötum, om 3 tun!. oeh medh samma giorde bytte wij ähra wäl contenterade, så att samma sluut må och stå skall, uthan något klandell att ingen ehoo han wahra kan, må heller haffwa någon macht der pa antingen på dhet heller det sökia, uthan oryggeligel. stå skall, och giffwe wij nu wår granne Mosses Andersson loff att träda till alla ådiggiande lottar och lundar, icke undan tagandes, som nemnas kan, som långt tillförende legat och ahn widare liggia må, under samma hemman Backen, sammaledes oeh gifwes honom och äntelig. macht och tillståndh at på laga tinget fodra doom breff när och då honom bäst synes och gitter, och haf:r be:te länssmannen giffwit oss nöijaehte\li/gen millom, sa att wij ähre wäl contenterade , och till thet bätre och stadigare bekräfftelse, haffwe wij begäradt vnderskreffne ährlige gode män till wittnes öfr bem:te wårt giorde byte, att thet oryggelig. hållas rnå! Datum Becken d. 15 junij anno 1663.

 Att sålunda them emillan affhandlat ähr witnom wij medh nampn oeh bomerkie.

 Helje Larsson i Oflodh
Oloff Pedersson i Tullråsen
Erick Pedersson i Berg
Erick [bom.] J oensson i Rijsse
Joen Arentzon i Kaxen
Joen [bom.] Bengtsson i Eekebergh


[pa baksidan:]

Anno 1663 d. 10 septembris på Offerdals laga tingh föste gången praesenterat och opbudit, betygar Pehr Classon Broman
Anno 1665 d. 25 aprilis vppå håldne laga tingh i Offerdhal ähr dhetta andhre gången vpbudhit, betygas Pehr Classon Broman
d. 26 dato, einsolem anna 1665, insinuerades dhetta kiöpe bref, och tridie gången vpbödz, så emädan ingen her emott någon praetention.hadhe eller mottsäija kundhe, hwilket dhetta kiöp till af hindher war alt bewilliadhes af rätten dom och fastebref, betygar Pehr Classon Broman



"Pettran i Bäcken"
Hemming Andersson även kallad" Gullhäming ", var en känd person som blev bosatt i Bäcken. Han var född i Rise Offerdal 1820. Hemming for över till Amerika året 1853 , för att söka guld. Han gjorde flera resor, bl.a till Nya Zeeland och Australien och lär ha lyckats med sin guldsökning. I en husförhörslängd kan man läsa , att han vistast i " främmande land" i 20 år. Hemming Andersson var nu en välbärgad man. Han köpte en gård i Bäcken. Gifte sej med Brita Persdotter från Bäcken , faster till de omtalade tvillingarna "Pettran", Olof och Petter Persson Bäcken.
Hemming och Brita fingo fyra barn.
På grund av dåliga affärer så slutade Hemming Andersson sina dagar tämligen utfattig. Han dog i april månad 1894, hans hustru Brita Persdotter dog den 26 augusti samma år.
Deras fyra barn emigrerade så småningom till Amerika.
Torsten Jonsson ÅS har forskat och skrivit om Hemming Andersson och hans familj .
Om "Pettran i Bäcken", tvillingarna Olof och Petter Persson födda 1871, finns många historier. Ingeborg Jonsson Nälden, har skrivit en bok, "Pettran och je", Hennes mor arbetade som hushållerska hos Pettran på 1930-talet, Ingeborg som då var skolflicka bodde med modem där och fick med sej många minnen därifrån.

En historia ur Ingeborg Jonssons bok:

Millafäla.
Av någon anledning var det alltid Petter som skötte alla hästkörslor. Man såg sällan Ola fatta tömmarna. Således var det Petter som gjorde "millafäla"mitt i sommaren, han körde till fäboden och hämtade hem smör och ost. Som alltid hade han mycket att berätta när ha kom hem.
En gång hade ovanligt mycket folk stannat till vid fäboden. Ungdomar från Enarsvedjan och andra byar hade gått över fjället till Vallrun där det var dans på lördagskvällen. Nu var dom på hemväg och Petter ville förstås prata och skämta med alla. Lite senare kom ännu en yngling vandrande, Petter inledde genast ett samtal: Jaha,de e te å ha vö på bal. Nej, svarade grabben, jag kommer från Dal, jag har hållit högmässa där.
Men Petter visste nog att "tåckerdän pökspolinga kan vä bajuru", han tänkte inte låta sej luras. Så Petter tittade illmarigt på grabben -Ä-ä, du ljug, din fåän , du ha nog vö e Vallrua på bal.
Men där blev Petter allt lurad ändå, för pojkspolingen var komministern i Rönnöfors, Elov Boman, senare under en lång rad år kyrkoherde i Offerdal.
Petter och Ola varo ganska lika varandra. Men Petter hade en liten mustach medan Ola var slätrakad,dessutom var Ola helt tandlös, medan Petter hade sina tänder i behåll.
Båda hade samma glada uppsyn var utrustade med humor och ett glatt humör.
Petter dog 1956. Olof dog 1959.

 

Ekeberg

Ekeberg omtalas första gången i mitten på 1500-talet, då en Jakob i Ekyaebergh nämns. Ekeberg ligger mellan Grötom och Bångåsen.

Byarna Grötom, Bäcken och Ekeberg är så rika på gamla hus att området norr om Mussjön är ett kärnområde inom det stora riksobjektet. Då är byarna märkliga. För att riktigt visa hur.många gamla hus som finns kvar på gårdarna följer här en förteckning över hus i Ekeberg som finns i utredningen;
Krokoms kommun, Kulturhistorisk utredning 24, Jämtlands läns museum. I detta häfte finns praktiskt taget alla kulturhus i Krokom beskrivna.

Ekeberg 2:4 Källare 1800-tal, ladugård av murad sten, bastu , smedja, kornlada, härbre.
Ekeberg 2:5 Härbre ca 1800, kornJada 1800-taJets andra hälft, spruthus 1850, kvarn 1782.
Ekeberg 2:9 Parstuga i två våningar, 1800-taJets första hälft, ladugårdivagnsbod, delvis ca 1850, härbre ca 1850, härbre 1800-talets första hälft, kornlada 1800-talets andra hälft.

 

Grötom

Byarna Grötom, Bäcken och Ekeberg är så rika på gamla hus att området norr om Mussjön är ett kärnområde inom det stora riksobjektet. Då är byarna märkliga. För att riktigt visa hur.många gamla hus som finns kvar på gårdarna följer här en förteckning som finns i utredningen;
Krokoms kommun, Kulturhistorisk utredning 24, Jämtlands läns museum. I detta häfte finns praktiskt taget alla kulturhus i Krokom beskrivna.

Grötom 1:4 Sommarstuga 1837, ombyggd under 1800-talets andra hälft.
Grötom 1:5 Parstuga i 2 våningar, 1860-talet, framkammarstuga i 1 1/2 våningar, ca 1800-talets andra hälft, korn lada, ca 1800, bastu 1800-talets andra hälft, 4 timrade lador.
Grötom 1:7 Sommarstuga-brygg stuga-bod. 1800-talets första hälft, födorådsstuga ca 1870, ladugård 1888, loge (nu vedbod) ca 1850, källare, 1800-lal, foderbod 1800, 2 bastur, härbre, kornlada, sommarladugård.
Grötom 1:9 Parstuga i 2 våningar, 1800-talets första hälft, dubbelbod ca 1800 med bevarade målningar, enkelstuga i 2 våningar ca 1800, stall 1800-tale1S första hälft, härbre 1800-talets andra hälft, lada 1800-talets första hälft.

 

Gölikläppen

Gölikläppen ligger mellan Änge och Grötom. Där hittar man parkeringsplats, information och start på vandringsled till Mussjöns fågeltorn, som är väl värt ett besök oavsett om man är fågelintresserad eller ej. Tidiare fanns en ridskola i Gölikläppen.

 

Söderåsen

Söderåsen är belägen mellan Bångåsen och Hållan. Byn omnämns första gången år 1410 då en Thörkil J Sudheraasum omtalas som åbo i byn. Byn är sammanbyggd med Bångåsen och präglas av jordbruket.
Söderåsen anses av en del att på sin sluttning vara en av de vackrast belägna byarna i Offerdal, och det är väl värt att ta sig en tur från Änge mot Hållan, via Söderåsen, enbart för att njuta av de ofantligt vackra vyerna över bland annat Hällberget och Åreskutan.